i guess it's really over
Idag ska bli en bra dag! Det har jag bestämt.
Man blir så glad av det vackra vädret, helt underbart är det. Jag får sommarkänslor. Fast inte sådana äkta som existerade för några år sedan, det var riktig sommar. Allt var så mycket bättre när man var liten. Man behövde inte oroa sig för vad som skulle komma, man tog en dag i taget. Inte för att man visste vilken dag som var vilken, men ändå. Det var så härligt att bara vara glad, det var man hela dagarna! De enda sorgsna stunderna var när man hade gjort sig illa. Och det var jag rätt bra på faktiskt. Som liten skadade jag mig rätt mycket. Jag tänkte dela med mig lite av mina hemskheter. Jag "gjorde sönder" det där bandet mellan tungan och tandköttet typ, för jag hade sprungit med öppen mun eller något in i ett bord. Och en gång skulle jag stänga altandörren, men vips så smällde jag igen den på tummen. Jag började skrika, och fick inte upp dörren igen heller, vilken smärta asså! Mamma fick till och med hämta grannen medan jag bara stod där och skrek.
Fast det värsta var nog när jag spräckte läppen. Jag gick i förskolan då. Jag och min bror skulle stå på händer typ, och vi hade inte så mycket utrymme, så när han skulle stå på händer fick jag stå bakom honom. När han tar sats uppåt smäller han till min läpp med hälen i en jävla fart, och det bara sprutar ut blod! Jag kan se det framför mig. Jag sprang till mamma i badrummet och hon blev helt förtvivlad. Inte så konstigt när hennes dotter kom springandes med blod sprutandes från läppen. Jag fick sätta en handduk där och vi åkte till Östra sjukhuset. Det var lång väntetid. Jag skulle sys. Bedövningen gjorde fruktansvärt ont. Mamma har berättat att hon bara såg min läpp bli större och större, hon trodde den skulle spricka. Jag menar, dom sprutade i bedövningen med en vass spruta i mitt sår, fyfan vad ont det gjorde. Jag bara tjöt. Stygnen gjorde självklart inte ont, två stygn gick rätt fort. Fast det var lite läskigt.
Efteråt gick jag runt med en fet fläskläpp och ett stort plåster av något slag Jag fick stanna hemma ett tag för jag ville inte gå ut när jag såg ut sådär. Jag har fortfarande kvar ärret, fast inte lika tydligt.
Oj, vilken lång historia det blev som började med det vackra vädret och slutade med min spräckta läpp. Jag lägger in en bild från förra veckan, där kan ni se mitt ärr på vänster sida från ert håll. Nu ska jag göra frukost, sedan göra mig i ordning.
Grillat är så jävla gott! Liksom, kotletter med potatisgratäng och ketchup :D Och några majskolvar också. Åt för en stund sedan, väntar nu på Jessica som blir hitskjutsad så vi kan åka inlines (a) Hon köpte inlines idag, yaaay! Det blir mycket inlines för oss i sommar, jag lovar.
Gick som sagt med Emelie & Julia till Stentjärn, tog ett tag innan man kom i vattnet. Kunde dock inte simma speciellt långt för jag fick kramp i foten hela jävla tiden, svinjobbigt. Vi chillade, bytte platser osv. Första doppet idag då! Sedan gick jag hem och maten stod framme ute på altanen. Nu är det sommar! <3
Skriver ikväll, bjuder i alla fall på två bilder från Stentjärn.
Blev inte så jättemycket inlines idag dock, vi funderade på att åka till Vättle men det blev för svårt. Mina fötter somnade hela jävla tiden, sjukt irriterande. När vi åkt ner för den jävla långa backen kommer fjortisgänget så vi åkte upp igen, HAHAH. Sedan var det två små (host) pojkar som förstörde ögonblicket också, perfekt -.- Sedan gick vi in till mig och kollade lite bilder, chill osv.
Jag är trööööööööött! Ska lägga mig om ett tag (a)
Det känns bra att kunna säga att jag är över dig, för det är jag verkligen. Just nu i alla fall. Pallar inte tänka framåt, inte bakåt heller för den delen. Jag vet inte riktigt vad som hände som gjorde att allt dog ut, jag gav upp antagligen. Onödigt att försöka samarbeta med någon som "glömmer bort". Visst, minnena är bäst, jag kommer aldrig glömma, men nu är det som det är, och jag mår rätt bra nu. Hoppas du hittar någon som du blir lycklig med, för mig är du fan inte värd :)
(Oh, avslutningen var en sån där "you-go-girl"-replik.)
