allting är som bortblåst för oss
Jag försöker förklara min känsla irl, men det seriöst inte. Det är som.. miosamfioasmfopekgoie, typ. Jag faller i bitar hela tiden, bit efter bit ramlar dom av. Snart finns det ingen jag kvar. Psykiskt. Skulle jag berätta för någon av er, skulle det säkert låta sjukt löjligt. Jag jämför mig inte med andra som kanske har det värre, men det är såhär jag känner. Jag har upplevt det jag har upplevt, that's it. Jag borde kanske inte klaga, nej, det är kanske inte så synd om mig. Inte för att ni vet allting, men ingen tvingar er att läsa min blogg om ni tycker att jag klagar för mycket.
Skolan var hyfsat okej. Vi var bara sju (sedan fem) på spanskan, så jag jobbade typ hela tiden. I vanliga fall blir det att jag bara pratar med Johanna hela tiden, suck. Sedan hade vi ett 90 minuterspass, jobbigt. Läste dock i 75 minuter, för det tog en kvart utav tiden att komma igång osv. Rätt okej. Efter bamba hade vi idrott, och ja, jag var faktiskt med och var aktiv, poäng till mig! På sista arbetspasset fick vi jobba vidare med våra studiehjälpsfrågor med franska revolutionen, wie liksom. Blä.
Allt är ganska mycket blä atm.
Efter skolan fick jag hem och baka, eftersom det var min tur att ta med fika till konfan. Sedan kom vi dit och ja, jag visste att det var fel redan från början. Så var vi där uppe och skulle gå igenom förberedelserna för provet, rätt okej. Fast jag kunde inte koncentrera mig precis, men det pratade jag bort, eh.. Sedan fick vi gå ner och ha andakt, åh men gud vad roligt! (Ett av Guds tio budord; du skall icke missbruka Guds namn, hoppsan! Mah, jag lär mig faktiskt!) Så ah, sedan fikade vi och sedan övade vi på dansen till Supernova discostar som vi ska ha på musikalen. Nördnamn, jag vet, men aop. Gick väl lagom bra, kunde dock inte koncentrera mig där heller, nejnej. Fitta asså.
Och jag orkar verkligen inte plugga. Och jag orkar verkligen inte duscha. Men jag är så jävla äcklig. Och usch, fail @ spanskaprovet på torsdag, ja fyfan.
Jag förstår inte hur ni orkar stå ut med mig. Jag hatar mig själv. Mer än jag "hatar" dig..
"Kärlek, var inte kärlek menat som något enkelt att ge?
Och när blev kärlek så svårt att få?"
