shiverinside

Nej, jag mår inte alls bra. Jag mår piss. Trevligt att jag insett det nu. Jag vill glömma det onda och bara ha roligt, men om kvällarna när jag är själv kommer det tillbaks. Tänk inte på det, Maria. När skolan börjar blir du upptagen och tänker inte på det längre, det kommer bli bra. Allt ordnar sig. Jag önskar bara att någon annan kunde intala mig det än jag själv.
Jag känner mig så jävla ensam om dagarna. Ingen som anstränger sig och skickar ett sms och frågar hur jag mår. Jag har fan försökt prata med många av mina kontakter, men ingen verkar ha ork för att lyssna på mig.
Jag vet knappt vad som är verklighet och vad som inte är det.

I morgon ska ju vi på Pappas & Lillemors "giftemål". Inget bröllop typ, utan det sker på Rådhuset. Ser mest framemot det för att få komma ut. Sedan ska vi på resturang eller något.

JAG KLARAR INTE DETTA, JAG BRYTER IHOP HELA JÄVLA TIDEN. JAG ÄR SÅ RÄDD OCH DET BLIR INTE BÄTTRE MED ENSAMHETEN. I need a shoulder to cry on..